bluesbosse

Efter en intensiv helg med två genomdragningar av Allt för byn-showen, har vi nu ledigt i 4 dagar. Sköönt !
Nu får man fixa tag i sånt som legat för träda i 1,5 månad. Det blir lite målning av altanräcken, jobba lite med låtskrivande och slappa. På fredag kör vi igång igen. Men just nu har jag en annorlunda och rolig tillvaro.
Det är i slutet av september i norrland och jag kunda äta frukost ute på altanen i t-shirt och det kändes bara skönt. Det är nästan overkligt.

Mina dagar består numera av repetitioner inför Wallmans showen "Allt för byn". Jag och mina kamrater lever verkligen här och nu. Livet består av detta. Jag till och med drömmer om repetitioner.  Det är nu sex veckor kvar till premiären och tempot ökar hela tiden. Allt fler nummer att hålla i skallen. Men det är en härlig resa och det kreativa arbetet är välgörande för själen . det här är något som alla borde få prova.

Idag åker halva Allt för byn-gänget till Sundsvall för att köra en mini-show på puben på Aveny i kväll. Vet inte hur det blir. Scenen är liten och koreografin måste kanske strippas för att det ska funka. Men som vi säger : Allt för byn

Jag bloggade tidigare lite om gamla rockband som återuppstått.  Men den största sensationen är väl att det svenska 70-talsbandet November spelade på Sweden Rock Festival i somras och kommer tydligen att göra lite spelningar framöver. Det var det första rockband jag såg : hösten 1970. Första gången jag såg en Gibson Les Paul i verkligheten. En Marshall-stapel och dubbla baskaggar.

http://www.myspace.com/novembersweden

Den här veckan har äldsta dottern Hanna och hennes sambo Tobias varit i Barcelona på en liten semestertripp. Berit och jag har haft den stora förmånen att ha vårt barn-barn Wille hos oss. En fantastisik liten kille på snart 3 år.
Jag har lämnat på dagis och Berit har hämtat. Berit och jag är överens : det är rena nervpillret, alltså lugnande och avstressande. Idag, fredag var dagis stängt så jag körde upp honom till farfar. Hanna och Tobbe kommer hem i morgon. Saknar honom redan.

Det var ett atg sen sist, men veckorna går med stormfart. Jag är sen den 6 augusti med i en realityserie i TV3 som heter "Allt för byn". Vi är 10 män från Hammarstrand som ska sätta ihop en scenshow på Wallmans Intiman i Stockholm. Vi har 12 veckor på oss att repa. Vi är amatörer. Några av oss har scenvana men inte från den här typen av showbusiness. Det här innebär förstås intensiva repetitioner. Ibland har vi proffshjälp typ koreografer så då klan det bli 12-timmarsdagar. Men det är j-ligt kul så det är värt varenda svettdroppe.
Kolla in premiären på TV3 den 17/9 kl. 20.00.

Ibland går gamla drömmar i uppfyllelse. Jag drömde i många år att få se Steely Dan live, men det var ju omöjligt eftersom Donald Fagen hade sån scenskräck att dom aldrig mer kunde stå på scen. Men efter 20 år av terapi fick han det att fungera och för några år sen var jag och Berit och såg dom på Hovet. En annan dröm var att det gamla bluesrock-bandet Cactus som la av 1974 skulle återuppstå, vilket dom gjorde i fjol och nu börjar man hitta videoklipp på Youtube. Tyvärr blev den ursprunglige sångaren Rusty Day skjuten nån gång på 80-talet, men ändå. Jag drömmer vidare !

Det är bara att inse ! Trots att jag inte vill, så har hösten har kommit. Den kom den 24 augusti. Tvärslut på att sitta på altanen på kvällarna i t-shirt och kortbrallor. Den snälla sommarluften har blivit en aggressiv höstluft. Här uppe i norr ser många fram emot vintern. Köra snöskoter och sånt. Själv försöker jag vänja mig vid tanken på att det gröna snart byts ut mot det vita. Samma tankeprocess varje år. Helt plötsligt snackar vi glykol, dubbdäck, vantar, snöskottning, vedeldning. Det är blues det !